tisdag & klockan är 1617 & det är första dagen sen i torsdags som jag kan sitta upp.
förra veckan, tisdag eftermiddag gick jag hem från jobbet för att jag hade feber, en förkylning på gång. på torsdagen drog jag till vårdcentralen då jag blivit värre & de skulle ta lite prover.
sänkan visa 136 (normalt ca 8) så jag skickades akut till sös där de misstänkte hjärnhinneinflammation & gjorde en lumbalpunktion & blabla. efter flera timmar ensam på en brits i ett i övrigt tomt rum skickades jag till slut hem med penicillin & order om vila.
sen kom THE HUVUDVÄRK.
har som sagt inte kunnat sitta upp sen i torsdags.
på fredagen skulle jag till vårdcentralen för att kolla sänkan igen. efter att ha tagit sig dit dubbelvikt & med diverse pauser halvsittliggandes på gatan tog de proverna & trots att den hade gått ner till 112 var jag så risig & allmänpåverkad att de skickade in mig till akuten igen där de misstänkte att jag fått en blödning i hjärnan.
så hjärnröntgen & hela baletten.
tack gud så visa bilderna ingenting. blev inskriven på en avdelning & fick träffa en neurolog som fastslog att det var lumbalpunktionens biverkningar som spökade så jag skickades hem igen.

så efter fem dagars sängliggande så kan jag idag sitta upp utan att huvudet sprängs.
detta har nog varit några av de jävligaste dagarna på oerhört länge.
& så har jag varit rädd. ledsen & rädd.

thank god att jag har världens bästa pojkvän, vänner & familj som har varit megasnälla & hört av sig hela tiden & hjälpt till med allt. tack.

nu ska jag posta detta inlägget & sen lägga mig i sängen & vila igen. vågar knappt röra mig för att jag är så rädd att värken ska komma över mig igen. men jag har drömt att det varit min födelsedag både inatt & idag när jag sov så på nåt sätt kanske det är så, att jag blir frisk nu. grattis till mig liksom.

men hejdå, vi hörs.